Lässtund vid lokstallet

Dagens förmiddagstur gick via Göta kanal för att sedan sitta vid varvsbyggnaden och läsa en stund. Utsikt över kanalen och lokstallet.

Karin Smirnoffs första del om Jag for hem till bror är så fängslande att det blev en läspaus just här i lä och i solvärmen.

Linda Skugge

Vissa böcker kan jag läsa om flera gånger och till dessa hör Linda Skugges böcker. Constant reader och Ordentliga människor är två av dem. Jag följer henne på sociala medier, lyssnar på Kära Annika (Lantz i P1) och Malin Wollin när de sänder live på Instagram. Det blir mycket att fundera på av det hon säger för att det är annorlunda på ett bra sätt. En annan vinkling och i mycket känner jag igen mig fastän hon själv tycker sig vara ensam om att tänka på sitt sätt. Malin är raka motsatsen men ändå rätt på ett annat sätt. De är sig själva helt enkelt och det blir bra.

Anders Tegnell i Söndagsintervjun

Ett spännande samtal med en person som är symbolen för Sveriges Coronakamp.

Tegnell är en person som verkar duktig på att skilja på livet med familjen och den privata delen med arbetet på Folkhälsomyndigheten. Han har en spännande uppväxt i olika delar av världen där hans liv formades. En trygg och stabil uppväxt trots att hans mamma dog tidigt och det bildades en ny familj.

Berättelserna om arbetet utomlands är intressant att lyssna på. Jag har en studiekamrat från sjukskötersketiden som jobbar med Operation Smile och om jag fick leva om mitt yrkesliv så är just den typen av arbetet som verkar viktigt och givande.

Göta kanal och kyrkogården

Jag tog en tur på min nya elcykel som är helt fantastisk att ta sig fram med. Hur lätt som helst speciellt för mig som har en massa åkommor som hindrar mig rätt mycket.

Cykelturen gick via kanalvägen och över bron vid Göta kanal vidare över kyrkogården som är så vacker med all grönska. Det är lite kul att gå omkring och läsa på de gamla gravstenarna om häradshövdingar, fabrikörer, målarmästare, guldsmeder, vaktmästare, skomakare m.fl. alla med en maka som sällan har någon yrkestitel.

Testamente av Nina Wähä

Den här boken sträckläste jag på några dagar trots sina över 400 sidor. En tät roman om en kvinna född i Tornedalen och uppväxt med 14 syskon. Hon återvänder till uppväxtmiljön från att vara bosatt i Stockholm och träffar sina föräldrar och syskon. Många personer att hålla reda på i romanen och jag tappade bort mig ibland. En berättelse som sitter kvar i minnet efter att ha läst den klart. I senaste Vi läser-tidningen finns ett långt reportage om Nina Wähä och i P1 SVr finns en intervju med henne. Ett bra sätt att förstå hennes tankar bakom romanen.

Baltzar von Platen

En härlig förmiddagspromenad utefter kanalbanken där en hökuggla har varit stationerad sedan i november. Kul att få se lite udda arter runt omkring Motala. Invasion av tallbitar har vi haft ett långt tag också. En flock vid Borenshult, Industrigatan och Motala väster.

Vid middagstid larmade en person i fågelbandet om spetsbergsgäss vid Illersjö. På med kläderna igen och vidare färd dit där en fantastisk syn mötte mig. Sångsvanar, grå, säd- och spetsbergsgäss såg jag.

Konsumtion – vår tids utmaning

Jag tänker mycket på hur jag ska förhålla mig till sättet att leva i tider med många diskussioner om hur vi konsumerar, sorterar sopor, reser och äter.

I Agendaprogrammet talades det om att vi köper kläder för 14 kg/person och år, kläder som i tillverkning, distribution, transporter bidrar till större miljöutsläpp än flyget och bilavgaser tillsammans.

Influencers har en stor roll i att sprida kunskaper om detta och inte glamorisera shopping av kläder och inredning.

Just nu är det väldigt etablerat att handla på second hand, vilket är en bra utveckling. Men efter en tripp till Erikshjälpen blev jag mättad på en ny typ av shopping som är ”helt ok”.

Det jag möttes av vid entrén var personal som hälsade mig välkommen och samtidigt räckte fram en varukorg., Redan där kände jag en förväntan av att handla och en lätt avsmak när folk plockade sina korgar fulla med prylar. Folk rusade runt och skulle fynda. Att shoppa som en tok på loppis är helt ok för där återvinner man och samtidigt ger en gåva till hjälpbehövande barn. Det är väl aldrig fel säger man sig själv, eller? Jag gick planlöst omkring bland allt folk och kunde inte hitta något jag behövde i min jakt på vad som helst.

Minibiblioteket Motala

Snart så stänger minibiblioteket som har varit öppet under renoveringen av stora biblioteket. Nu blir det premiäröppning den 22 januari med en mängd festligheter.

Det lilla stället har passat mig precis för lugnet och tystnaden som jag saknat under utvecklingen av det koncept som är idag. Babysagostunder, integrationsgrupper med svenskundervisning, gubbar, gummor och yngre som pratar högt i telefoner och med varandra. Jag vill ha tyst när jag studerar vilka böcker jag vill låna och sitta ner och läsa tidningar. På tåg finns det tyst avdelning så jag kan välja och slippa höra en massa skitsnack från äldre och ungar som gapar och lever rövare.

Vart tog det tysta biblioteket vägen?

Ok boomer säger ni kanske, men det står jag för.