Här var det perfekt att fira Valborg. En promenad genom soldatängen till en stor brasa mitt i naturen, gamla och unga iklädda regnkläder och paraplyer beskådade den fantastiskt fina brasan. Det blev ett kort tal om naturen och sedan fick barnen titta på spindlar och snokar, som Bo Johansson hade fångat in. Alla var med och sjöng vintern rasat ut…., alla fåglar kommi.., blåsippan ute i…,. Bra mycket trevligare än i stadsparken med en brasa av plankor på en flotte.
På väg från Bredsjömossen till Godegårds säteri passerade vi Stappegprden och Fagerfallet. De ligger över högsta kustlinjen, så markerna har aldrig legat under vatten. Åker och betesmarker brukar vara ovanliga på den nivån. Här finns fina betesmarker bara en liten bit från Bredsjömossen, som är kargt. Fagerfallet liknar en liten by och omges av ett öppet landskap inbäddat i skogen. Ett småskaligt kulturlandskap med små åkrar, odlingsrösen, stengärdesgårdar och hagmarker. Påminner om gamla tiders jordbruk.
Det här var en utflykt jag sent ska glömma. Jag och min naturkompis Roger lyckades hitta rätt till parkeringsplatsen. Det var första bedriften. Väl där fanns en informationstavla med leden utmärkt. Vi började vandringen på en fin skogsstig som sedan övergick till en nästan obefintlig stig full med skvattramris som snodde sig runt fötterna, vattenfyllda håligheter , stubbar, stenar, nedfallna träd, diken m.m. Markeringen satt på vissa träd som ibland var utom synhåll och det blev mycket trampande hit och dit.
När vi hade gått ett par timmar ( och bara ett par km) var jag helt slut efter att hela tiden fått lyfta fötterna och balansera. Två fina fikarastet vid Bredsjön hjälpte till att återfå krafterna. Där fick vi också se två storlommar.
Vägen tillbaka till parkeringen gick på halva tiden då vi hittade bättre.
Flygelbyggnaderna, herrgården och orangeriet ligger fint i landskapet. I en av byggnaderna är det ett stort porslinsmuseum som jag har besökt för länge sedan. En sommartur kanske? Strömmande vatten flyter fram i Godegårdsån som byter namn vartefter. 
Den fina De Geersfors-ån slingrar sig meandrande i landskapet och fortsätter sedan i Ringarhultsån. Sångsvanen häckar på ett högt beläget bonäste och gråhägern inte långt därifrån. 
Här kan man se den ovanliga ormbunksväxten safsan växa. Det är den enda platsen i Östergötland som den finns. 
Ibland stöter jag på överraskningar i skogen. Här restaurerar de vindskyddet och gör fint. Grabbarna hade gjort upp eld till frukostrasten, så jag fick del av den trevliga värmen och mys-faktorn när jag fikade. 
Här är det lätt att ta sig fram, en naturstig väl lämpad för barnvagnar till och med. Vid parkeringen är det bara ett par hundra meter till stigen. Det enda lustiga med kullen är att man inte går in i själva skogen, mer än på den här platsen utan går runt omkring skogen. 
Ett lite mindre ställe att besöka i Karlsbytrakten och gå runt för att titta efter fåglar i det strömmande vattnet. Vid parkeringsplatsen har man fin utsikt över sjön.
En heldagsutflykt till en fin fågelsjö med många utkiksplatser. Vi sågmycket sjöfågel som kricka, snatterand, stjärtand, tranor, grågäss, skrattmås, dvärgmås, svarthakedopping, gråhakedopping, skäggdopping, salskrake, sothönor mm. Den rödhalsade gåsen missade vi.
Motalabloggen 