I läsartagen

Nu äntligen har jag kommit igång med läsningen igen. Den hör boken ”Gräspojken” är lättläst och rolig. Jag gillar det fyndiga berättandet och flytet i texten.

Jag har ramlat in i väggen!

Den dagliga pendelturen med bussen slutade med ett besök på akuten. Jag hade precis klivit på bussen med ett ben när den andra foten fastnade i trappan och jag föll handlöst rätt in i väggen vid busschauffören. Smällen i huvudet gjorde så ont så jag kunde inte svara när de frågade hur det gick. När jag skulle resa mig trodde jag att det var näsblod som droppade ner på golvet, men jag hade slagit upp ett jack i pannan. Medpassagerarna och busschauffören pysslade om mig och sedan fick jag åka till akuten för att lappa ihop jacket i pannan.
Det tog tre timmar på akuten innan jag kom därifrån. Nu är jag limmad i pannan istället för att bli sydd. Det är helt ok. Skönt att slippa stygn.

Det här går riktigt bra!

Jag sportar varje dag och det är inga problem. Hur kan det vara så svårt att börja? Jag går och tänker hur länge som helst och segar ut på det hela. Var ska man börja? Är det verkligen så bra det där med att träna? Nu har jag väl tränat färdigt i mitt liv kan man inte bara få ta det lugnt? Å så blir man bara fetare och fetare.
Nu cyklar jag till andra sidan stan varje morgon och hoppar på bussen där istället för busstationen.
Det ger 40 minuters cykling varje dag, sedan har jag tränat torsdag, lördag, söndag och idag. Härlig träningsvärk som är lite gött att ha.
Det jag skulle vilja lägga till nu är att komma till ro och läsa mera. Jag gillar det och lider av att inte komma igång igen. Det gäller att hitta rätt bok som är fängslande.

Billös men inte rådlös

Så här blir det när mannen reser bort med bilen en helg. Det går att lasta träningsväska, matkasse och bibliotekskasse på cykeln och dessutom cykla hem.

Uppdraget slutfört

Nu får jag lägga in en timmas body pump på min app Shape up. Maten är lite jobbig och lägga in men träningskalorierna är kul att lägga ihop under dagen. Ett kvitto på ”duktigheterna”.

Träning

Nu så! Den här veckan har jag börjat träna. Jag tar en cykeltur till ändhållplatsen för expressbussen till Linköping, så får jag min dagliga motion. Ett body balancepass i förrgår och idag ska jag ta upp träningen med body pump, som jag inte minns när jag gjorde senast.
På måndag kommer jag inte kunna gå för träningsvärken. Det är en dubbel känsla när man får träningsvärk; jag har verkligen tränat muskler som var otränade och märker hur otränad jag är samtidigt som träningen verkligen har gett effekt.

Bio i Motala

Premiär i Motala för Monika Z Intressant film.

Lunch på Hagdals

Vackert länsmuseum vi har. Där finns även en lunchrestaurang med god ekologisk, närproducerad mat. Idag rotmos och fläsklägg, som verkligen smakar som det ska göra. Mums!

Skogsskafferiet

Skogsskafferiet

Den här sidan ska jag använda efter att jag har hört en föreläsning om ätliga väster i naturen. Intressant vad mycket det finns att göra soppor, sallader, drinkar, smothies och annat gott. En överlevandskurs för den som vill leva på naturen.

Många äldre som var med på mötet kan otroligt mycket om växter, som min generation inte alls vet mycket om. Vad tar all den kunskapen vägen sedan när de äldre försvinner? Lite sorgligt med all biologimagister-kunskap.

Latmasken en parasit

Nu måste jag ta död på den här parasiten, som har drabbat mig. Den har verkligen etablerat sig i min kropp och vill inte ge sig. Idag har jag kunnat cykla till jobbet och det är jätteskönt.
Efter jobbet cyklade jag först till Resecentrum och tog tiden, sedan till sporthallen, Motala verkstad och sist Metallvägen. Det är de platserna som bussen stannar och om jag cyklar till sista hållplatsen så är det 20 minuters cykeltur. Nu jäklar! En cykeltur morgon och kväll ska väl paralysera latmasken på sikt.