Nu visar museet precis det jag saknar så mycket när jag ser på eller läser om svensk konst, kvinnorna. De är och har varit många duktiga kvinnor representerade vid konstskolor och konstnärsgrupper genom tiderna, men aldrig fått någon större plats i konsthistorien. Greta Knutsson var tecknare, målare, skulptör och skribent och den pågående utställningen är väldigt fin och ett stort antal verk av henne under lång tid. Hon målade också väldigt sent i livet.
En utställning värd att se.
Ikväll har jag verkligen fått träna på bland annat taltrastens sång. Vi startade inventeringen av fåglar vid Staffanstorps naturreservat och det var många arter i början av kvällen för att senare bara vara trastarna som höll ut med sin sång. Rödhake, gulsparv, grönfink, talgoxe, blåmes, korp, större och mindre hackspett var en del av arterna som vi noterade. En väldigt fin kväll.
Taltrasten sitter högt i träden och har långa melodislingor som är fantasifulla. Han är rätt skygg så det är inte alla som får syn på honom. Storleken är som en stare, gråbrun översida och vit, på bröstet något rostgulfärgad med svarta fläckar beströdd undersida. I flockar som björktrasten ser man den inte och den kommer till Mellansverige tillsammans med rödhaken i början av april.
Nästa inventeringstillfälle blir om fjorton dagar och då har det säkert hänt en hel del på fågelfronten.
De påträffas på de mest underliga ställen och kan vara hur vackra som helst. Banvallar, vägdiken och vid gamla övergivna grusplaner dyker de upp som kraftfulla överlevare. Idag hittade jag den här marktäckande växten vit fetknopp. Namnet är lite lustigt för bladen är röda och runda som korvar. När man tittar i detalj med kameran så blir växterna ytterligare vackra och spännande. Det ska jag ta som idé att titta lite extra på de ofta styvmoderligt behandlade skräpväxterna.
Motalabloggen 