På auktion i Motala

Det var länge sedan jag var på auktion, men idag tog jag en tur till Alf Eks auktionshall. På fyra timmar hinner han med 800 utrop och det är snabb takt. Med ny teknik via bilder på skärm slipper man tidigare auktionsförrättares hopplösa släpande med möbler för varje utrop.
Godset är av mycket varierande kvalitet men man kan göra fynd om man är lite kunnig och har näsa för trender. Tjejerna bredvid mig ropade in en ”Bumling-lampa” för 750 kr och de var lyckliga.
Trädgårdsstolarna på bilden gick för 750kr för fyra stycken och emaljprylar i tre olika set gick för ca 300 styck, tror jag. 20% tillkommer i slagavgift också.
Det som slår mig när man är på auktion är typen av människor som är vanligt förekommande. Nästan alla karlar har övervikt med en ordentlig bukfetma, som en vandrande hotande exploderande kula. Helt otroligt att man inte är mer rädd om sin hälsa. Väldigt många är också stinkande svetthögar med fettkladdigt hår. Jag fattar inte var alla sunkiga människor kommer ifrån. Nu verkar det på mig som det inte finns några normala på auktionen för det finns det, men det blir en så tydlig grupp av ovårdade och överviktiga personer just på auktioner.
Jag orkade inte vara kvar till slutet utan gick efter att ha kollat in priserna på möbler och annat.

Har du koskräck?

Då ska du inte gå och titta på blommor vid soldatängen där de långhåriga kossorna har släpps i hagen. De stod mest och glodde, så det var ingen fara.
Ängen är helt fantastisk så här års. Mängder med orkideer, blåklockor, klöver, natt och dag med mera. Ta en kvällstur och bara njut!

Blomstervandring på Soldatängen

Jag har varit på Soldatängen tidigt i våras innan valborg minns jag för brasan var upplagd inför valborgsmässofirande. Då lyssnade och tittade jag efter fåglar, men nu var det blommor som stod på programmet. Gruppen som var med på turen var alldeles för stor för att det ska bli riktigt bra, men det funkade trots allt. Det bästa är när man är 5-7 personer och det finns tid för frågor och lite extra prat. Nu var vi närmare 40 personer och det blir som en hel boskapsjord som ska ta sig fram. Undrar just hur många orkidéer vi trampade ner?

Jag visste inte att det fanns en sådan mängd med rariteter på ängen och vilket jobb som ligger bakom den. Jag blev riktigt imponerad. Växterna som jag antecknade var: vildlin, skogsklocka, tvåblad, jungfru Marie nycklar, jungfrulin, darrgräs, pyrola, korskovall, ormrot, svinrot. vitmåra, brudborst, fältgentiana, sommarfibbla, klasfibbla, gökblomster, jordtistel, brudbröd, kattfot, vattenblink och dag och natt.

Vid fikat hade vi riktigt trevligt och jag pratade med folk jag aldrig träffat tidigare och en del som är bekanta genom biologiska föreningen.

Berättelsen om Charles Darwin

”Creation” kostym-drama om Charles Darwin och hans fru Emma. Filmen har precis samma tema som boken jag läste om hans liv. För en gångs skull tycker jag att filmen följer boken eller rättare sagt verkligheten i berättelsen. Det brukar sällan vara så. Darwins passion för vetenskapen, men också för familjen och hans ovanligt manliga intresse för barnen i 1800-talets viktorianska England.
Jag gillar att hitta filmer som anknyter till böcker jag har läst. Om levande eller döda personer i de mest skiftande åldrar, yrken eller levnadsöden.
När jag vill se film ska det vara kvalitetsfilmer med en bra historia, lugn filmteknik så att filmen inte rör sig så snabbt och ryckigt. En gammal hederlig film alltså.

Cyklister, cyklister, överallt är det cyklister

Cykelveckan är snart över och det är skönt, tycker jag som bor nära målgången. Det är roligt att det händer saker i stan och vi är vana vid Vätternrundan, men man blir lite mätt på det hela.

Australientema

Nu har jag fått tag i en gammal film från1988 baserad på en roman av Nevil Shute, Far country, med Sigrid Thornton och Michael York i huvudrollen. Det är egentligen en miniserie i fyra delar.
Vackra vyer från området Victoria och Melbourne där Karin bor. En fin historia i en långsam takt, som jag kan tycka är befriande att titta på i förhållande till många nya filmer i snabba och ryckiga filmsekvenser.
Filmtipset hittade jag i Staffan Heimerssons bok om Australien och den gick att beställa via bibblan. Det är en guldgruva att det går att hitta gamla filmer och beställa hem via Götabiblioteket och dessutom låna utan kostnad.

Det textila arvet

Det är bråda tider att städa ur mina föräldrars hus på landet. Pappa har inte sorterat ut sedan mamma gick bort för 15 år sedan och hon gillade verkligen dukar. Nu funderar jag på vad jag ska spara.
Läste att Curmanska magasinet i Gamla Linköping har en utställning om det textila arvet och vad vi ska tänka på i en situation som min. Jag gjorde ett besök där och det blev en tankeställare. Pratade med Annika på hemslöjden om att de fina handarbetet snart kommer att vara ett minne blott. På loppis och auktioner vräks det bort till skampriser. Dags att tänka om!

Mot alla odds

Konstnärerna Ollio, Sebastian Galo, Frewim & Dirty Elmo ställer ut på Motala konsthall. Fyra street art-konstnärer målade om under tre dagar och resultatet kan vi se hela sommaren.
Jag tycker Motala konsthall är ett lysande exempel på unga krafter som vågar ta ut svängarna i en liten stad med industristads-historia. Det påminner mig om en semestertur till Borlänge för några år sedan då vi stannade till i Avesta. Ett jättemuseum i gamla verkstadslokaler och otroligt läckert. Det går att få besökare bara ryktet sprider sig om en intressant företeelse. Lite synd dock att de unga tjejerna som ansvarar för konsthallen ger sig iväg snabbt, men nu ser vi fram mot en ny tjej och nya tag.

Mina ”riktiga” arbetskamrater

Jag blev inbjuden på sommarfest med min riktiga enhet Kommunikationsenheten. En underbar dag och kväll vid badet i Sättuna. Vi jobbade hela eftermiddagen i båthuset och åt sedan åt vi god mat. En frågetävling om våra hemliga talanger, som Jennie vann fastän hon är en av de senaste medarbetarna. Det gäller att vara en god lyssnare då får man veta mycket om varandra. Några badade, paddlade och en del bara njöt av kvällen vid vattnet.
På väg hem har jag öppnat mitt kuvert med 34 goda positiva egenskaper som mina arbetskamrater tycker att jag besitter. Åh! Vad jag känner mig bra! Är detta jag? Vilken känsla att läsa om andras uppfattningar om mig som person. Pröva gärna den övningen när ni umgås med varandra.

Boken jag väntat på

Nu har jag äntligen fått boken som jag köat för på bibblan. ”Veterinären” av Gertrud Hellbrand. Hon är bosatt på Vikbolandet och en författare jag läst om tidigare, som en ung debutant. Läser nu att hon även är verksam som skrivarkurslärare på Bona folkhögskola. Den ligger ju här i Motala, vilket sammanträffande.
Boken är en släkthistoria och utspelar sig inom ridsporten med veterinären som en gestalt av ödesdigra krafter som styr och formar en familj. Jag vet genom intervjuer med Getrud att hon är väl insatt i hästsportens värld.
Det här ska bli spännande att läsa.